av Thomas Kattnig

Stigande hyror, fastighetspriser som skjuter i höjden och löner som inte håller jämna steg med inflationen gör bostäder oöverkomliga för allt fler människor. Bostadskrisen i EU är en realitet.

Detta leder till högre hälso- och sjukvårdskostnader, produktivitetsförluster, miljöförstöring och negativa ekonomiska konsekvenser till följd av minskad köpkraft.

EESK anser som företrädare för det organiserade civila samhället att brådskande åtgärder måste vidtas för att råda bot på marknadsmisslyckandet inom bostadssektorn. Vi uppmanar därför kommissionen att samarbeta med parlamentet, medlemsstaterna och det civila samhället för att ta fram ett omfattande paket med EU-åtgärder som fastställer ramvillkor och rätten till bostad, i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Vi välkomnar därför utnämningen av en kommissionsledamot med ansvar för energi och bostäder och tillkännagivandet av att en EU-plan för bostäder till överkomlig kostnad kommer att läggas fram inom de närmaste 100 dagarna. Vi behöver bland annat ett EU-omfattande öppenhetsregister för fastighetstransaktioner, effektivare samordning, effektivare tillståndsförfaranden, bättre markanvändningsplanering, mark till överkomliga priser för subventionerade bostäder, mer investeringar i renoveringar och klimatvänligt byggande samt programmet ”Bostad först”, som syftar till att åter ge hemlösa trygghet och framtidsutsikter. Genom att förankra bostadsfrågan i EU:s primärrätt vill vi att boende ska erkännas som en grundläggande rättighet snarare än att betraktas som en handelsvara.

Samtidigt instämmer vi i Letta-rapportens uppmaning att subventionerat boende bör definieras bredare i lagstiftningen om statligt stöd.

EESK efterlyser dessutom en betydande ökning av det finansiella stödet till subventionerade bostäder. För det första måste offentliga investeringar i subventionerade bostäder undantas från stabilitets- och tillväxtpaktens skuldregler. För det andra bör icke-vinstdrivande fastighetsutvecklare och kooperativ, liksom kommuner, kunna få långfristiga räntefria lån via den planerade investeringsplattformen eller direkt från Europeiska investeringsbanken.

Korttidsuthyrning, som är ett problem i många större europeiska städer, minskar antalet tillgängliga bostäder ytterligare. För att få bukt med detta problem behöver vi en verktygslåda på EU-nivå med olika verktyg, såsom skatter på tomma bostäder samt hyrestak, så att medlemsstaterna kan vidta lämpliga åtgärder.

Särskild uppmärksamhet måste också ägnas åt att a) tillgodose ungdomars bostadsbehov genom riktade program såsom ”Bostad först”-modellen för ungdomar (HF4Y) och b) inkludera personer med funktionsnedsättning.

För att säkerställa att bostäder inte bara är ekonomiskt överkomliga utan även hållbara bör renovering och ombyggnation prioriteras framför nybyggnation. För att underlätta sådana renoveringar efterlyser vi en kombination av obligatoriska och stödjande åtgärder som borgar för att rättvisa klimatåtgärder kan vidtas. Det behövs finansieringsverktyg som gör det möjligt för alla, oavsett ekonomisk situation, att genomföra värme- och energirenoveringar. Samtidigt måste skyldigheter fastställas för fastighetsägare, särskilt hyresvärdar, för att skydda hyresgästerna från alltför höga hyreshöjningar till följd av att hyresvärdar vältrar över sina kostnader på hyresgästerna.

Slutligen betonar vi att bostadskrisen inte bara inverkar negativt på EU-medborgarnas livskvalitet, utan också utgör ett hot mot en välfungerande inre marknad i EU. En EU-strategi för bostäder behövs därför för att öka utbudet av bostäder, införa åtgärder för att minska byggkostnaderna, bidra till kompetenshöjning av arbetskraften, öka produktiviteten och förbättra byggindustrins miljöprestanda.