FN:s flyktingorgan UNHCR är redo att stödja syrier som känner sig trygga med att återvända hem. Men vad gäller de övriga syrierna varnar UNHCR för påtvingade återvändanden till ett land som präglas av politisk osäkerhet och där en av världens värsta humanitära kriser utspelar sig just nu, med upp till 90 % av befolkningen som lever under fattigdomsgränsen, skriver UNHCR:s Jean-Nicolas Beuze.

Av Jean-Nicolas Beuze

Det politiska läget i Syrien utvecklas snabbt efter president Bashar al-Assads fall och debatten kring världens största flyktingbefolkning har nu hamnat i centrum i många EU-länder.

Allt fler EU-länder avvaktar med beslut om asylansökningar för syrier, och vissa meddelar om initiativ som charterflygningar och ekonomiska incitament eller ”återvändandebonusar” för att uppmuntra flyktingar att återvända hem. Andra länder uppges till och med planera att utvisa syrier som befinner sig på deras territorium, oavsett asylstatus.

För att EU-länderna ska kunna fatta välgrundade asylbeslut måste de utvärdera om syrier som är bosatta i Europa kan återvända till Syrien i säkerhet. Med tanke på den snabbt föränderliga situationen på fältet är det för närvarande omöjligt att göra några slutgiltiga säkerhetsbedömningar. Syrien vacklar fortfarande mellan möjligheten till fred och försoning och risken för ytterligare våld, och säkerhetsläget i landet förblir instabilt.

Miljontals syriska flyktingar som bosatt sig utomlands är för närvarande villrådiga över vad det föränderliga läget i deras hemland innebär för deras egen framtid. Är det säkert för mig i Syrien? undrar de. Kommer mina rättigheter att respekteras? För vissa kan ett återvändande i viss mån förefalla genomförbart, men för andra kvarstår allvarliga farhågor.

Vad kan personer som tillhör etniska eller religiösa minoriteter, har olika politiska åsikter eller identifierar sig som hbtqi+-personer förvänta sig i dagens Syrien? Svaret är fortfarande oklart.

Om någon finner det tryggt att återvända måste detta omdöme respekteras – och vi kan eventuellt ge sådana personer stöd för att återvända och återanpassa sig till sina ursprungliga samhällsgrupper. För alla andra varnar dock UNHCR för påtvingade återvändanden på grund av den rådande instabiliteten och politiska osäkerheten i landet.

Tvångsåtersändande från Europeiska unionen skulle utgöra en kränkning av syriernas rättigheter som flyktingar och möjligen utsätta dem för allvarlig och irreparabel skada efter återvändandet.

Med tanke på det väpnade våld som för närvarande pågår i olika delar av Syrien och ovissheten om hur de nya myndigheterna kommer att tillgodose befolkningens behov, särskilt när det gäller utsatta grupper, känner många att det är för tidigt för att överväga ett återvändande. Det är viktigt att respektera deras bedömning i denna fråga. Därför måste EU:s medlemsstater, tillsammans med Syriens grannländer som generöst omhändertagit flertalet av de syriska flyktingarna i över tio år, fortsätta att stå fast vid sitt åtagande att ta emot och skydda syrier.

Av de 1,1 miljoner människor som fördrivits inom landet på grund av upptrappningen av fientligheterna i slutet av november är omkring 627 000 människor fortfarande förflyttade, och bland dessa är 75 procent kvinnor och barn.

Förhastade återvändanden medför betydande risker, inte minst genom att underblåsa en ond cirkel av förflyttningar både inom Syrien och över gränserna, som i slutändan fördjupar krisen.

Utöver massförflyttningarna drabbas Syrien även av en av världens värsta humanitära kriser. Stora delar av Syriens infrastruktur har förstörts i konflikten, däribland sjukhus, skolor och bostäder. De flesta flyktingar har inga hem att återvända till. Många delar av landet lider fortfarande av brist på livsmedel, rent vatten och sjukvård. Avsaknaden av grundläggande tjänster, ekonomiska möjligheter och säkerhet gör det svårt för återvändande att återuppbygga sina liv på ett hållbart och värdigt sätt. 90 procent av Syriens befolkning lever under fattigdomsgränsen.

Under de senaste veckorna har det frivilliga återvändandet av syrier från Libanon, Turkiet och Jordanien ökat märkbart, med preliminära uppskattningar på 125 000 eller omkring 7 000 per dag. Även om dessa återvändanden styrs av individuella val är UNHCR fast beslutet att stödja dem som bestämmer sig för att återvända redan nu.

Många syrier i Europa och Syriens grannländer undrar om det är säkert att återvända och vilka grundläggande tjänster och möjligheter att återuppbygga sina liv de kommer att finna på plats, men de längtar starkt efter att få återförenas med nära och kära. Många vill därför först återvända hem på kortare besök för att bedöma situationen. Det måste de kunna göra utan oro för att förlora sin flyktingstatus i EU. Dessa ”spaningar” är avgörande för att människor ska kunna fatta välgrundade beslut med bättre utfall, dvs. bland annat säkra och varaktiga återvändanden.

Tålamod och försiktighet är av största vikt då syrierna väntar på de rätta förutsättningarna för att återvända i säkerhet och framgångsrikt återanpassa sig till sina samhällsgrupper. UNHCR är redo att stödja de många syrier som börjar överväga att återvända hem. Efter åratal av tvångsförflyttning skulle detta kunna vara en efterlängtad möjlighet för många att avsluta sin flyktingresa och välja en varaktig lösning genom att återvända till Syrien. Europeiska unionen och UNHCR har stått vid deras sida under hela exilen, och vi kommer att fortsätta stå sida vid sida med dem när de återvänder och återuppbygger ett nytt Syrien.

Jean-Nicolas Beuze är UNHCR:s företrädare i EU, Belgien, Irland, Luxemburg, Nederländerna och Portugal, och har tidigare tjänstgjort som UNHCR:s företrädare i Irak, Jemen och Kanada. Han har arbetat för FN på fältet och vid högkvarteret i över 27 år. Hans verksamhetsområden är mänskliga rättigheter, skydd av barn och fredsbevarande insatser.